Tur-mässa
Idag blir det ett besök på turist och resemässan. Det är en tradition, och dessutom får jag trevligt sällskap! Fast jag var där i går eftermiddag också, med ett annat trevligt sällskap, fast då gick vi bara till några få montrar. Kollar hotellerbjudanden i Skåne, mest för jobbet, träffar kontakter. Idag blir det fokus på egna semestern. Kanske nåt Baltiskt land? Verkar spännande tycker jag.
I Malmö, igen
Har inte blivit mycket bloggat på sistone, men livet i verkligheten kommer emellan.
En av mina kollegor hälsade go'morgon genom att fråga: ska du va här ofta, eller? Känner man sig välkommen då???
Idag har jag blivit mediatränad, dvs gått igenom företagets mediapolicy; fått tips och riktlinjer; och blivit utfrågad framför kamera och sedan tittat på inspelningen tillsammans med mina kollegor - UFF. Naturligtvis hade jag ställt in mej på att det skulle vara vidrigt och pinsamt att se sig själv, och det var det... Jag kommer fortsättningsvis att ha ännu högre tankar om folk som kan få fram två på varandra följande vettiga meningar, samtidigt som de blir intervjuade! Det som får mig att hoppas att det går att lära sig, var att mina kollegor, som dels har varit på ytterligare kurser och dels fått mer praktisk träning, var fantastiskt duktiga.
Nu sitter jag utanför mitt hotellrum och surfar. Jag blev nämligen uppgraderad till ett större, och tycker jag nog, tjusigare rum, typ en hall och sedan två rum innanför. Jag har alltså "bara" ett av dessa rum, och nackdelen är att nätverket inte verkar sträcka sig så långt in (fråga inte mej om detaljer, jag kan inget, jag bara surfar). Men, som jag kom på, om man sätter sig i den lilla hallen så kommer man åt nätverket... Hoppas bara att det andra rummet inte är uthyrt för den personen kommer garanterat att bli övertygad om att jag är helknäpp. - Inga kommentarer på den meningen, tack!
Kan om jag vill...
Det har varit fullt upp en några dagar, med besök från Stockholm; utflykt till Bantartant - mycket trevligt! - långpromenad i vinterlandskapet med goda vänner; utekväll, med mera, med mera... sedan på söndagen tog vi det ganska lugnt. Så var det bara att packa väskan för en arbetsvecka i Skåne.
Fick låna bil, det uppskattar jag mycket!
Det värsta med att vara borta så länge har ju varit att inte kunna hålla koll på vad som händer på nätet :-) ...men jag kan om jag vill. Har fixat så jag kan surfa trådlöst och tog med den bärbara (inte jobbets, den är alldeles för antik, säkert mer än tre år gammal), så nu är kvällarna räddade...
Har också hunnit med en entimmes promenad efter jobbet, och en ganska nyttig macka till kvällsmat, kompletterat med morötter, känner mej nöjd. Ska gå ner och ta en kopp kaffe innan det är dags att ladda dvd:n.
Fyndade
Sideways och
The Terminal, samt lånade
Livsviktigt, så jag har att göra...
Återkommer nog, om anslutningen fungerar.
Jag har blivit utmanad
...av Bantartant.
Mina fem goda/dåliga egenskaper.
Den egenskap jag tänker ta upp här, och som alltså blir 1, 2, 3 4 och 5, är mitt totala ointresse för allt som liknar kedjebrev och pyramidspel.
Jag är alltid den som bryter kedjan! Den som inte skickar vidare snöbollarna i det virtuella snöbollskriget, och om mina vänner verkligen behöver få returnerat gulliga nallar och änglar i powerpointformat, för att få bekräftat att jag uppskattar och bryr mej om dem, så bör de vara ruskigt besvikna på mej vid det här laget.
Det är också vansinnigt praktiskt att kunna skylla bristen på lycka/pengar/pojkvän (stryk det som ej önskas) på att jag inte vidarebefordrade mailet som ger otur om man bryter kedjan.
Jag undertecknar inte heller upprop om behjärtansvärda önskemål, där sändaren står som nr 47, och som ska vidarebefordras till nån organisation när man når 100 underskrifter, eftersom sändaren skickat brevet till 8 personer och alltså kommer att vara med på minst 8 inskickade listor. Tycker inte det verkar helt seriöst – har jag fel? Är det någon som verkligen tycker att kedjebrev är jättekul - eller skickar ni vidare av slentrian?
Som ni kanske förstått så skickar jag inte utmaningen vidare.
Första dan i resten av mitt liv
Har alltid gillat det gamla talesättet: idag är första dan i resten av ditt liv! Det känns så tillåtande att inte gå och gräma sig över gamla misstag. Nuförtiden har jag i och för sig tänkt om lite, för visst måste man lära sig av sina erfarenheter, men grundinställningen är densamma.
Bloggen kommer även i fortsättningen att handla mest om mig, egoistiskt så det räcker till!
Mitt första mål efter att ha deltagit i en överviktsstudie, är att hålla vikten under de kommande 6 månaderna, en större utmaning än man kan tro om man inte känner mig. Jag har varit överviktig så länge jag kan komma ihåg, och har nu äntligen kommit till "bara" överviktig, inte fet, enligt BMI-skalan. Hurra!
Igår var jag på gymmet för första gången på länge. Det är rörigt med alla nya maskiner, och jag tror att de flyttar om dem med ojämna mellanrum också för att man ska vara extra förvirrad. Jag tog i alla fall sikte på trappmaskinerna för att värma upp... egentligen var det för att kolla omgivningarna och orientera mig lite. Efter det så var det dags att köra lite styrketräning. Det blev så ruskigt ofokuserat, förmodligen kommer jag inte ens att få träningsvärk... Måste se till att komma med på någon instruktion! Körde lite mer på en elipsmaskin (?) så jag gjorde av med någon kalori.
Kalorierna kompenserade jag sedan inom en timme, genom att stödja den lokala pizzerian. Första pizzan sedan i oktober, och det var gott, men inget jag kommer att äta varje vecka, det är godare med grönsaker.
